Den andra december skrev jag ett blogginlägg som delvis handlade om de döda fiskar som hittats i Emån vid Finnsjöns kraftverk. Artikeln på nyheterna.net innehöll en del faktafel. Det finns dels ett omlöp (fiskväg) som ägs av kommunen vid Övre Finnsjöns kraftverk. Sedan har E.ON på frivillig väg satsat på en avledare (avleder fisk från intagsgallren till turbinerna så att de inte trycks fast och dör en plågsam död eller sugs ner i turbinerna för en snabbare, men dock ändå definitiv död) vid Nedre Finnsjön. Båda kraftverken ägs av E.ON.
Så den döda fisken hittades förvisso vid E.ONs avledare som vid tillfället var avstängt. Men felaktigheten i artikeln handlar om omlöpet. Omlöpet, som alltså ligger 150 meter uppströms E.ONs avledningsränna, sköts av Fliseryds Sportfiskeklubb. Man kunde förledas att tro att E.ON hade en skyldighet att släppa vatten i sin avledare vid Nedre Finnsjön, men så är det inte.
Några dagar senare fick jag ett samtal av av E.ONs miljöansvarige, Johan Tielman, utbildad biolog. Då påpekade han felaktigheterna i artikeln. Givetvis blev mitt blogginlägg också felaktigt, jag anklagade E.ON för att inte kunna hålla sina löften om att spilla det vatten som behövs i avledningsrännan. Det finns alltså inte några sådana krav… (Nu är det 2012, varför finns inte dessa krav?).
Den 12 december fick jag ett meddelande via e-post från Johan där han konstaterade att jag inte, som jag sa vid telefonsamtalet, hade ändrat blogginlägget. Anledningen till detta var att det för min del var ett intensivt resande med begränsade möjligheter att redigera blogginlägget.
Så här skriver Johan till mig:
”Jag kikade in på din blogg och kunde konstatera att , trots vårt telefonsamtal, kvarstår en hel del felaktigheter. Trist att en åtgärd som i grunden borde kunna uppfattas som positiv även av er kritiseras på i stor utsträckning felaktiga grunder och antaganden.
Initiativet var helt och hållet frivilligt och några skyldigheter föreligger inte. Syftet med installationen var framför allt:
1. Underlätta för utvandrande laxfisk under våren.
2. Skaffa kunskap om avledningseffektivitet för andra arter än ål.
Så här i efterhand kan det konstateras att vi uppnådde båda målsättningarna. Vi kommer att se över möjligheterna att hålla avledaren öppen under en längre tid nästa år.”
Ok. Bra! Eller?
Låt oss konstatera att ett upprätthållande av avledningsrännans funktion ”kostar” vatten, vatten som annars rinner genom turbinerna och genererar el och pengar. Dessutom givetvis en del underhåll i form av att rensa bort skräp som kommer med vattnet…
Men om man får kritik för att fiskar dör vid en avledningsränna som uppenbarligen fungerar, varför vänta till nästa år med att släppa på vatten? Fisk dör ju, i det var det inget felaktigt i artikeln… Är E.ON på fallrepet ekonomiskt och behöver de därför varenda droppe för att överleva?
Låt oss också konstatera att E.ON Vattenkraft AB gjorde ett resultat på knappt två miljarder ( 2 000 000 000 kronor) år 2010. Med 129 anställda är det bra, drygt 15 miljoner per anställd i resultat är något som vilken företagare som helst drömmer våta drömmar om.
På Olle Calles (som är en av Sveriges mest kunniga på omlöp och avledare samt delaktig i projektet med avledaren i Finnsjön) blogg på Karlstad universitet kan man läsa att finansieringen av avledaren har skett med hjälp av Havsmiljöanslaget från Naturvårdsverket. Det känns ju bra att statens naturvårdssatsningar ger resultat, i alla fall vissa tider på året… Eller?
Vänta nu! Ett företag som gör ett resultat (tjänar) 2 miljarder på sin vattenkraft finansierar sitt initiativ till ökad biologisk mångfald genom statliga anslag. Statliga anslag? Det är ju skattepengar om jag förstår saken rätt. Brukar inte företag som orsakar skada själva betala allt?
Vi fortsätter, det kom fler meddelande via e-post från Johan Tielman på E.ON…
”Återigen, initiativet var helt och hållet frivilligt och några skyldigheter föreligger inte. Syftet med installationen var framför allt:
1. Underlätta för utvandrande laxfisk under våren.
2. Skaffa kunskap om avledningseffektivitet för andra arter än ål.
För övrigt kan tilläggas att avsiktsförklaringen rörande ål inte innebär något krav på fiskvägar som du låter påskina. Syftet är att öka rekryteringen av blankål till Sargassohavet, vilket kan ske på flera olika sätt, varav ”trap and transport” är ett.”
Ok. Här pekar E.ONs representant på att de inte har några skyldigheter igen, de är alltså ”goda” som gör dessa åtgärder med hjälp av skattepengar.
Sedan skriver han om ”trap and transport” av ål, vilket jag kritiserade i mitt första blogginlägg. Inget krav på fiskvägar stämmer, det står inte så i avsiktsförklaringen runt ålförordningen med Fiskeriverket. Men i min värld är det väl bättre om fiskar av alla slag kan simma själva och inte fastna i fällor för att sedan transporteras i lastbil till havet. Visst, i en nödsituation är det en bra nödlösning, och vi är i en nödsituation, ålen är utrotningshotad. Men som jag skrivit tidigare, fiskvägar är självklart det alternativ som slutligen måste ordnas. Dessutom är det i samklang med det juridiskt bindande vattendirektivet från EU, ”fysiska förändringar” som påverkar vattens ekologiska status ska åtgärdas! Svaret från Johan Tielman låter i mina öron som om E.ON inte har några som helst planer på att ordna dessa fiskvägar, nödlösningen får fortsätta…
Sammanfattningsvis:
Älvräddarna strider för att få till en lagförändring så att vi slipper sådana dumheter som att staten (du och jag och din mormor) måste betala åtgärderna. Vattenkraftsbolagen har uppenbarligen råd att åtgärda detta själva. Precis som alla andra industrier som påverkar miljön borde väl de bekosta åtgärderna själva? Nej, vattenkraften är, otroligt nog år 2012, undantagen Polluter Pays Principle, principen som säger att en verksamhet som tjänar pengar men samtidigt skadar miljön är tvungen att åtgärda de miljöproblemen
E.ONs svar visar med all önskvärd tydlighet att denna princip inte har nått deras öron. Tvärtom skryter man med dessa åtgärder inför riksdagen (de skickade med Finnsjöns kraftverk i en rapport till riksdagen i höstas som ett exempel på vad bra de gör). I min värld tyder detta på en total brist på omvärldsanalys. Regeringen vill ha mer dialog (ok, det har vi ju uppnått med vår korrespondens, Johan Tielman och jag) och riksdagen kräver mer frivilliga åtgärder. Att då mena att lastbilstransporter av fisk och initiativ som finansieras av skattebetalarna är bra exempel på ”frivilliga” åtgärder fast man tillhör de mest vinstrika företagen i Sverige är inte klokt.
Hjälp Älvräddarna med ett stödmedlemskap så vi kan få ordning på detta! Ändra miljöbalken nu! Vattenkraften ska betala sina egna miljöskador, precis som alla andra industrier, hur svårt ska det vara att förstå?
Christer



















